Barnen sover och jag sitter uppe vid datorn och skriver på rapporten som skall lämnas in nästa fredag. Det är kul men jag kommer på nya och mer saker hela tiden. Den blir bara större och större. Nu har jag hela nästa vecka på mig med och jag har kommit en god bit på vägen men jag vill ju så mycket. Mitt ständiga problem.
Varför är det så mycket lättare att skriva när jag egentligen borde sova. Det är som min hjärna är trögstartad och behöver dagen på sig för att vakna till liv och produsera ordentligt. Precis som när jag springer. Det tar attans lång tid innan jag blir varm och kommer in i andra andningen.
Just ikväll önskar jag att jag bodde närmre min kära familj. JAG VET att jag valt det själv och egentligen klagar jag inte men bara just nu. Denna veckan och nästa. Sen är det lugnt igen (för ett tag).
Jag vet att det går bra och jag fixar det men ibland kunde det vara skönt att ta den "enkla vägen". Ta hjälp och låta någon annan passa barnen eller nåt. Vill inte och tänker inte låta något gå ut över de. De kommer först och jag skulle inte kunna ha det på något annat sätt så tro inte det.
Det känns redan lite bättre. Tror jag skall släcka för idag och gå och lägga mig. Imorgon är en ny dag men nya utmaningar. Skall träffa en klasskompis och arbeta lite med henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar