Stora killen kom precis hem från skolan. Han fick ju lov att gå direkt hem med en kompis och hoppa fritids idag. Han var så ledsen och nästan otröstlig. Killarna hade pratat förbi varandra och missat varandra. Tårarna de rann och allt var hopplöst.
Han är så känslig min stora fina kille. Det är ofta en bra egenskap men av och till kan det vara jobbigt för honom med. Det är inte så vanligt tror jag och speciellt inte när de blir större.
Vad är det med killar/män som gör att de inte kan/vill/vågar visa sina känslor? Ligger det i uppfostran eller generna? Jag försöker i alla fall lära mina killar att det är bra och viktigt att kunna visa sina känslor. Både de glada men även de ledsna känslorna. Hoppas bara världen inte fortsätter urkalka sig själv på känslor så att de kommer få det jobbigt när de blir stora och släpps fria.
Kompisen kom i alla fall hit och letade och nu är de på väg hem till honom för att leka. Fick en puss och "jag älskar dig mamma" när han gick.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar