Hemvändardagen

Så var det då dagen då älsklingen går av båten och kommer hem till oss. Han går av en tur tidigare för hans arbetsgivare har ordnat honom en läkartid i Oslo på förmiddagen. Tror inte de kommer hitta något där heller men det skadar inte att gå till flera olika läkare. Nu kan det ju vara bra att det är i två olika länder med. De kanske har helt olika metoder för att undersöka. Hoppas går ju...

Beroende på vad de gör så kommer han kanske hem lite tidigare idag med. Han hoppas vara hemma innan barnen lägger sig. Normalt är han hemma runt midnatt och då sover vi alla tre här hemma. Nu är det risk att det blir en sen sen kväll om han kommer innan killarna somnat. De blir så uppspelta när han kommer hem och kommer nog inte kunna somna när de skall.

Det gick inte så bra att lämna lilleman på dagis. Allt var som vanligt på morgonen. Han hoppade snällt upp i vagnen och ville gå till dagis. Väl där vägrade han släppa mig. Han höll fast hårt och jag stannade en stund. Tänkte att det skulle hjälpa men inte. När fröken lyfte upp honom och jag sa hej då så började han gråta och var riktigt ledsen. Det har han bara varit en gång innan. Fy vad det är jobbigt att gå då. Vill bara strunta i allt och ta han med hem igen. Det går säkert fort över och jag vet att han trivs där men det känns ändå inget kul.