Så fel det blev

Tiden rusar och jag försöker allt jag kan bara att hålla fast och hänga på. Nu är inte detta någon klaga bara ett konstaterande.

För tillfället är jag ute på min LIA och det är väldigt kul. På måndag drag vårt stora projekt där igång på allvar. Spännande men lite nervöst. Mycket hänger på hur vi klarar det.

Idag somnade jag till när jag la lilleman och fick mig en ordentlig power-nap så nu får jag lida för det. Inte alls trött och kan inte somna. Skall strax göra ett nytt försök.

Natt till idag fick jag båda pojkarna till mig i sängen. Det var faktiskt ganska mysigt. Älsklingen är på jobb så det fanns gott om plats. 

Jag lyckades gå upp utan att någon av de vaknade och det är ovanlig. Tog en skön dusch i lugn och ro och när jag var klar och gjorde mig i ordning hörde jag några små fötter som tassade i gången. Det var storebror som kom och bar på en nyvaken lillebror. Ni kan tro att den bilden är lagrad i mitt minne. Mina söta, underbara pojkar. 

Tänk så lite det skall till för att smälta en mammas hjärta.

Nu får jag allt göra ett nytt försök på sängen. Skall ju orka imorgon med. Tippar liten inte bryr sig om sovmorgon...